Bestäm vad framgång betyder innan start
Uppföljningen börjar med syftet. Om målet var att fler skulle röra sig regelbundet är det andelen aktiva varje vecka som är intressant, inte vem som rörde sig mest. Om målet var gemenskap är deltagarnas egen upplevelse viktigare än poängen.
Skriv ned två eller tre mått innan utmaningen startar, och vad som skulle räknas som ett bra resultat. Då blir uppföljningen en jämförelse mot en plan och inte en efterhandskonstruktion.
Deltagande: hur många var med?
Det enklaste och ofta viktigaste måttet är hur många som var med. Titta på det från flera håll:
- Antal anmälda och andel av alla medarbetare.
- Andel per enhet, förvaltning eller ort, så att ni ser var satsningen nådde fram.
- Andel som loggade minst en aktivitet, inte bara anmälde sig.
Jämför över tid, och med försiktighet
Ett enskilt resultat är svårt att värdera. Det blir mer intressant när ni kan jämföra: vårens utmaning med höstens, eller i år med förra året. Använd samma mått varje gång, så att jämförelsen blir rättvis.
Jämför också enheter med försiktighet. En enhet med låg andel deltagare kan ha haft en tung period eller fått informationen sent. Det är en fråga att ställa till enheten snarare än ett resultat att redovisa.
Aktivitet över tid: höll deltagarna i?
Ett högt deltagande första veckan säger mindre än hur många som fortfarande var aktiva sista veckan. Följ andelen aktiva deltagare vecka för vecka.
Ett bra mått är antalet deltagare som rörde sig minst fem dagar under en vecka. Det säger mer om vanor än summan av alla minuter, som lätt domineras av de mest aktiva.
Nådde ni nya grupper?
Målet med många friskvårdssatsningar är att nå de som inte redan är aktiva. Det går sällan att mäta direkt utan att fråga om hälsa, vilket ni inte bör göra i onödan. Men det finns indirekta tecken:
- Deltagandet i verksamheter där andra friskvårdsinsatser används lite.
- Hur många som ligger kring nivån för en aktiv vecka, inte bara hur det ser ut i toppen.
- Svar i en frivillig enkät om hur mycket man rörde sig före utmaningen.
Fråga deltagarna
En kort, frivillig enkät efter utmaningen säger mycket. Håll den till några frågor och fråga om upplevelsen, inte om hälsa eller vikt. Till exempel:
- Rörde du dig mer under utmaningen än vanligt?
- Tror du att du fortsätter med någon vana från utmaningen?
- Lärde du känna någon kollega bättre?
- Vad var bäst, och vad skulle du ändra?
- Vill du vara med igen?
Det som är svårt att mäta
Det är frestande att koppla en friskvårdssatsning till sjukfrånvaro eller produktivitet. Sådana mått påverkas av mycket annat, som säsong, organisationsförändringar och arbetsbelastning, och effekten av en utmaning på några veckor går sällan att urskilja i dem.
Var ärlig mot ledningen om det. Ett konkret resultat, som hur stor andel av medarbetarna som var aktiva fem dagar i veckan under utmaningen, är mer trovärdigt än ett löfte om lägre sjukfrånvaro.
Det betyder inte att satsningen saknar värde. Värdet syns bara tydligare i deltagande, vanor och upplevelse än i nyckeltal som påverkas av allt annat som händer på en arbetsplats.
Integritet i uppföljningen
Redovisa på gruppnivå och undvik små grupper där enskilda kan pekas ut. Ett snitt för ett lag på tre personer säger mycket om var och en.
Följ upp hur många som deltog, inte vilka. Uppgifter om enskildas aktivitet hör inte hemma i medarbetarsamtal eller bedömningar, och det är bra att säga det redan när utmaningen startar.
Presentera resultatet för ledningen
En sida räcker. En kurva över andelen aktiva vecka för vecka och några citat från enkäten säger ofta mer än en lång rapport. Avsluta med ett förslag, så blir uppföljningen starten på nästa omgång. Ett exempel på upplägg:
- Syfte: till exempel att fler ska röra sig regelbundet.
- Deltagande: andel av medarbetarna som gick med, totalt och per enhet.
- Uthållighet: andel aktiva deltagare vecka för vecka, från första till sista veckan.
- Upplevelse: några siffror och citat från enkäten.
- Förslag: vad ni behåller, vad ni ändrar och när nästa utmaning startar.
Använd resultatet till nästa utmaning
Uppföljningen är mest värd när den leder till ändringar. Titta på var det gick trögt och fråga varför innan ni planerar nästa omgång.
- Lågt deltagande i en enhet: nådde informationen fram, och passade tidpunkten?
- Många slutade efter första veckan: var nivån för hög eller reglerna svåra att förstå?
- Få använde bonusarna: behöver de förklaras bättre, eller passar de inte er vardag?
- Många nämner gemenskapen: behåll lagen, och prova gärna blandade lag nästa gång.
Uppföljning i Vardagslyftet
I Vardagslyftet visar översikten aktiva deltagare, aktiva och perfekta veckor och lagens ställning. En aktiv vecka är fem dagar med rörelse, och en perfekt vecka är full ring alla sju dagar. Topplistan kan exporteras, och utmaningen avslutas med en sammanfattning som går att visa för ledningen.
I kommuner och regioner kan centrala HR följa deltagandet över förvaltningarna på aggregerad nivå, utan att se enskilda personer. Detaljerad data om en utmaning raderas automatiskt efter den tid ni väljer, och kvar blir bara statistik.
Eftersom priset gäller per deltagare och år, med obegränsat antal utmaningar, kan ni använda det ni lär er direkt i nästa utmaning utan ny kostnad. Se priser.
Vanliga frågor
Vilka mått är viktigast efter en friskvårdsutmaning?
Andelen medarbetare som var med och andelen som fortfarande var aktiva sista veckan. Komplettera med en kort enkät om deltagarnas upplevelse.
Kan vi mäta effekten på sjukfrånvaron?
Sällan på ett trovärdigt sätt. Sjukfrånvaro påverkas av mycket annat, och effekten av en utmaning på några veckor är svår att urskilja.
Hur redovisar vi utan att peka ut någon?
Redovisa på gruppnivå, undvik mycket små grupper och följ upp hur många som deltog, inte vilka.
Vad ska enkäten efter utmaningen fråga?
Några frågor om upplevelsen: om man rörde sig mer än vanligt, om man tänker fortsätta med någon vana, om man lärde känna kollegor och vad man vill ändra till nästa gång.